Miisspennylane

Jag har förvandlats till en levande död, en zombie, jag vandrar utan puls.
Jag skulle vara helt värdelös i krig, skulle inte klara en natt
med psykisk krigsföring.
Johan snarkar, han snarkar så illa att inte ens öronproppar hjälper,
så jag får ligga och trycka in dom, sedan om jag somnar,
så släpper jag dom lite och då kommer det oväsendet igenom och jag vaknar.
Dessutom är han så slemmig i halsen och det liksom börjar lukta,
så både min näsa och öron torteras.
Visst, Johan är sjuk och stackars honom.
Men det är svårt att känna sig snäll och förstående
efter två nätter och många sömnlösa timmar till det ljudet.
Vi ska snart på dans, min koncentrationsnivå kommer ligga på samma
nivå som ett dampbarn.



Om en vecka blir det roadtrip ändå!
Längtar!!!