fat, fatter, fattest.

Okey, jag gick upp femton äckliga, fettiga, kilon på kortison.
Det fick jag räkna med.
Man samlar på sig vatten, särskilt runt ansiktet,
man blir hungrigare och har ett väldigt stort sockerbehov.
Visst.
Jag har en hemsk jobbig sjukdom och vill gärna bli frisk.
Så det får man offra.
Men ikväll när jag ställde mig på vågen fick jag en chock.
Att jag skulle gå ner mycket efter den kraftiga viktuppgången, visst det hade läkarna sagt.
Men jag tror det går lite väl snabbt.
Och jag tror ingen mänsklig kropp i världen mår bra av det här.
Iallafall inte min kropp.
Den tycker det är piss.
Kan jag bara få äta bra, träna och ha en hälsa efter det?
Hatar er, cellgifter och kortison.
Jag kan inte beskriva med ord hur otacksamma jag
anser friska människor, som förstör sina kroppar är,
med fetma, bulemi, självsvelt...
Var glad att ni har en mage som fungerar.
Var glad att ni har en kropp som fungerar som det ska,
och inte ett immunförsvar som attacker er från insidan.
Ni pajar upp er själva bra nog som det är.


Jag vill bara få vara frisk.
Kronisk sjukdom, my ass...

Kommentarer
Postat av: camilla

men lilla gumman.. det låter som du behöver en vin och chokladafton;P jag har haft häcken full här så knappt atåt på benen det sista .. sorry att jag inte har hört av mig.. begravde farfar i hlegen o så bla. hur ser din vecka ut?

kram

2008-11-12 @ 10:07:06
URL: http://illabrandman.blogg.se/
Postat av: Liza

Det låter som rätta kuckelimuck medicinen :D! Det var trist att höra om din farfar. Det är alltid svårt när någon går bort, även om dom varit sjuk länge. Inte så mycket planer :) Lata mig och så ;) Hur ser din vecka ut?

2008-11-12 @ 23:54:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0