Miisspennylane

Har varit febrig, trött, ledsen, orolig.
Hatar dessa förkylningar.
Hatar dessa dumma misstag.
Hatar dessa äckliga cellgifter.

Hade inte tänkt skriva nåt om det.
men ett ord får man yttra: svek.

Sen kan folk fråga vad dom vill,
jag kommer ändå inte berätta vem eller vad som hänt.

Så det så :)!

Jag och Johan har iallafall spenderat dagen på skara sommarland
(som självklart är stängt) vi funderade på om vi kunde bryta oss in,
var och hur... Så jag kunde få se hur det såg ut...!
Den planen gav vi upp, gick istället till spökstaden,
köpte lite tidiga födelsedagspresenter.
Gick på spelhall. Vårt spel så klart.
Pang pang mot zombier, klarar aldrig bossen :)
Åt god sibyllakorv!
Godaste!

Ikväll har vi hyrt TRE skräckfilmer, ätit ching-chong-mat och skrämt varann.





Igår kväll hände det sjukaste någonsin.
Tror absolut inte på spöken eller något i den släkten,
ett fakta som måste klargöras innan jag berättar det här...
Men Johan somnade hur som helst på soffan,
jag smög till sängen för att inte väcka honom.
Låg någon minut, höll på somna,
men vaknade sen till.
Det var fortfarande släckt överallt.
Men jag hörde någon gå utanför rummet.
Från toaletten mot sovrummet, inget konstigt med det.
Tänkte att det var Johan som smög mot  sovrummet för att inte väcka mig.
Så såg jag Johan, eller mer Johans siluett i dörröppningen, (dörren var nästan stängd)
jag höll på somna, så jag sa inget så
Johan inte skulle störa min "nästan-sömn-fas"
Så öppnades dörren, jag såg och hörde den öppnas,
såg helt klart och tydligt Johan i dörröppningen.
Så hörde jag hur Johan gick omkring i rummet.
Jag tänkte att han var försiktig, att han inte ville väcka mig,
och försökte hitta sängen.
Då hör jag helt plötsligt snarkningar.
Johan ligger för fan fortfarande kvar i soffan och sover.
Jag har aldrig ryckt till så mycket eller blivit så skrämd.
Låg tyst och hoppades att spöket (som jag antog ville mörda mig) skulle låta mig vara
ifred om jag spelade sovandes.
I helvete. Okey, i efterhand så förstår jag att balkongen var öppen
och drog upp dörren, det var tv:n som knakade som fotsteg (den brukar låta som fotsteg)
och ljuden i rummet var vinden som råkade låta som någon rotade i sovrummet.
Och bilden av en person i rummet var att jag var trött, höll på somna och såg skuggor.
Men i helvete att man tänker så logiskt sent en natt själv i sängen.
Jag höll på kissa på mig ärligt talat.
Nu kommer ett spöke och dödar mig tänkte jag!!!


En annan creepy grej som hände för ett tag sen,
var när jag sov i mattmar,
och Johan sov i Skövde.
Så drömde jag att jag hade glömt att låsa dörren.
Så skulle jag och Johan sova (hemma hos honom i Skövde)
så väcktes jag att jag vaknade av att två ryssar kom in i vår lägenhet (i drömmen)
jag blev rädd och väckte Johan,
Johan sa att han skulle kolla upp saken och gick upp,
konfronterade killarna, och dom sköt honom.
Flera gånger (jävla inbrottstjyvar)
hur som helst fortsatte drömmen och var hemsk
och Johan dog. Grät i sömnen.
Dagen efter vaknade jag och började
göra i ordning frukost... Tänkte inte så mycket på drömmen...
Då ringde Johan och berättade att han inte kunnat
sova för att han drömt mardrömmatr om att
dörren varit olåst och att två ryssar hade skjutit honom.
Jag kommer ALDRIG lämna dörren olåst efter det.
Hur sjukt är inte det?
Vi pratade massa om vad som fått båda oss att drömma det,
saker i nyheterna, saker vi pratat om,
saker vi hört. ingenting.
CREEPY!


Spöken finns inte,
däremot finns lättskrämda flickor,
fantasti och lättpåverkade sinnen.


Sov gott!