Miisspennylane

Idag är nog toppen på min förkylning, eller måste vara,
annars så slänger jag mig i snön.
Inte konstigt att man blivit så jäkla förkyld
när man hållt Johan sällskap i fyra timmar
i en iskall bil för att han inte ville hämta den sen (nej, jag är inte bitter)
Inte heller bitter för att jag är förkyld för att jag hållt honom sällskap
när han behövde hjälp och nu sitter jag här själv och sjuk som fan.
nej då, jag är inte ett dugg bitter. inte alls.
Jag är motsatsen till bitter.
Nej då, ingen tack behövs, förkylningen är tack nog!
Nej nej, inte alls bitter.
Och jag som trodde att man köpte sig fri
från att vara ensam när man är sjuk när man blir sambo?
Så nu sitter jag här ensam, febrig och jävlig och undrar
varför jag måste äta dessa jävla cellgifter som ändå bara
gör mig mer sjuk.