Ur spår!
Nu har vi lekt i backarna i tre dagar,
dom två första hade jag så jädrans ont i fötterna
så till slut gick jag och hyrde ett par andra päxor,
stora vader fick jag höra att jag hade "well I never!!!"
Fast det var mer att jag har himla små fötter, som barn,
och då gör dom pjäxor utan plats för lite muskler.
Johan höll på skrämma mig halvt ihjäl
när han bestämde sig för att börja kullerbytta ner för backen
och studsa in i skyddsnätet för att fortsätta neråt.
Jag trodde att han dog, men när jag tog mig fram till honom hörde jag att han bara skrattade...
Vi har också blivit lite (ganska mycket) bortskämda för
när vi kommit hem från åkningen har det stått mat på bordet!
Inte illa det!
Sen har vi kollat på film och eldat lite i stugan.
Såg en skräckfilm igår vägrade sova i mörkret sen.
hu!
Föresten så skulle jag berätta om Silance!
Jag är kär i Silance, det blir faktiskt tyst om det där obäket bredvid!
Så nu har jag börjat sova på riktigt utan Johans snarkningar!
Nu ska vi iväg och åka långfärdskiskor!
Ses i medvinden!
