Miisspennylane

Idag rymde Johan långt, långt bort ifrån mig.
Hela vägen till tyskland.
Det tog ett tag innan det slog mig att jag faktiskt ska sova ensam,
något jag aldrig gjort här i Skövde.
Kändes fruktansvärt obehagligt att skiljas ifrån mig käraste.
Vill inte vara en sån tjej som inte klarar av att vara ifrån sin kile.
Men vi gör ju iofs saker isär här också.
Men jag tycker om att träffa Johan efter jobbet och prata om hur våra dagar har varit
och kramas.
Och som sagt så har jag aldrig sovit här ensam.
Men men, det kommer bli jättemysigt när vi ses igen
och fram till dess får jag ta igen förlorad tid med folket här
och lägga extra mycket energi på jobbet!